Kramas för de ensamma
Vissa dagar. Är bra dagar. Dagar då benen går av sig själva. Då ingenting känns tungt och jag kan se mig själv i spegeln och sedan titta en gång till bara för att jag är så snygg. Dagar då skrattet hela tiden kittlar i halsen, just av ingen anledning alls. Du har hela livet framför dig och kan dansa dig igenom det. Varenda en av de dagarna kommer jag kanske inte alltid minnas. Men de finns där. Och gör livet värt att leva.
Vissa dagar. Är sådana där mellandagar. Utan rea. Sådana där dagar som liksom inte riktigt spelar någon roll. Du kunde lika gärna legat kvar i sängen. De dagar som bara fyller ut. Som jag aldrig kommer att minnas, aldrig kommer ägna en tanke. Hur många sådana dagar har jag inte levt?
Vissa dagar. Är minnesvärda dagar. Sådana där dagar som för alltid kommer bevaras i hjärtat, bra som dåliga. Dagar som förändrar. Eller dagar som förgyller. Eller förstör. Hemska dagar, underbara dagar. Lärorika dagar. Och ibland är även småsaker värda att minnas. Stora eller små dagar. Dessa dagar är som små glimmande guldkorn i sand. Dagar jag behåller. Och kan se tillbaka på.
Vissa dagar. Suger. Då går ingenting rätt. Då får minsta lilla extra vikt mig att tappa balansen och falla. Dagar då jag helst av allt skulle vilja krossa alla världens speglar. Då frustrationen är desperation under huden. Vad vill du, varför, hur, när, var, vem? Vad spelar du ens för roll? Sådana dagar då jag vill fly ut ur sitt skinn, bort från mig själv. Bort från allt. Dessa dagar får mig att undra. Vad som egentligen betyder något.
Andra dagar. Det finns tusentals olika sorters andra dagar. Fina dagar, lugna dagar, arga dagar, döda dagar, sorgsna dagar, glada dagar, och så vidare i några rader till. Och hur många dagar lever inte en människa.
Vad vill jag ha sagt? Det har jag ingen aning om som vanligt. Men idag var en mellandag/dålig dag. En ensam dag.
Jag: Jag har typ ingenting jag måste göra när jag kommer hem. Det är skönt men lite jobbigt också, det är då man inser hur ensam man är...
Stina: Men du eller, du är typ den minst ensamma personen jag känner!
Jag: Jag är typ den mest ensamma personen jag känner.
Stina: Då kan du inte känna speciellt många..
Idag är jag ensam. Imorgon är jag ensam. Jag är alltid ensam. Alla är alltid ensamma. "Every creature on this earth dies alone". Jo tack, jag vet. Det är sjukt att man ska behöva stå ut med att vara ensam med sig själv varenda jävla millimakronanosekund av sitt hur-lång-det-nu-blir liv.
Kram
Ja visst är det galet, det är konstigt att man inte tröttnar på sig själv mer än man faktiskt gör! Men sa jag inte "då kan du inte känna speciellt många?" hehe det var kul iallafall dagens paradox =) Puss! Om vi ska va ensamma allihop vill jag iaf vara ensam tillsammans =)
Visst är det galet att man inte tröttnar på sig själv mer än man faktiskt gör? Sa jag inte mer "då kan du inte känna så många!?" tihi det var roligt iallafall, dagens paradox =) Puss! Om alla ska vara ensamma vill jag iallafall vara det tillsammans ^^ Ses snart älskling!
oj! det blev 2 (nu 3) kommentarer! Men det såg ut som att den första bara försvann! Jaja =P
Du är aldrig ensam, och om det är ensam du är så kan du gott låta mig va med! Jag är hemma idag, ensam, sjuk. Du får gärna ringa om du känner dig ensam eller bara vill prata lite! Jag vill prata med dig! PUSS<3